måndag 6 april 2015

Påskdagen och Annandagen – vad hände?

Påsken väcker minnen hos mig. Först tidiga minnen av att något inte stämde i det vi barn och tonåringar fick höra och läsa om Jesu uppståndelse och sedan om hans kontakt därefter med sina lärjungar. 
Som ung lusläste jag evangelierna och läste den första boken av många som försökt förklara varför att evangeliernas berättelser inte stämmer sinsemellan och annat som inte stämmer. 
Den försiktighet Pilatus och Herodes visade när Jesus stod inför dem är underlig eftersom de i andra fall inte alls hade svårt att kommendera avrättning.  Inga andra källor än evangelierna skildrar Jesus eller hans möten trots att de mötena påstås ha haft tusentals deltagare.  
Romare och greker hade en dokumenterande kultur. Till och med fältherrar själva skrev fältrapporter. Men från den tid Jesus påstås ha verkat finns inget rapporterat om en man som han eller om sådana folksamlingar han utlöste. Inte märkligt att många försökt hitta en förklaring – och då framhållit att evangelierna skrevs senare än Paulus brev.
Sådant har jag läst medan jag spanat efter grunden för antisemitismen. Eftersom jag arbetat med marknadsföring och symbolers betydelse i marknadsföring har jag fäst mig vid att de kristna från början var en judisk grupp – men att den efter år 66 inte kunde fortsätta vara judisk när den ville värva medlemmar i Roms vidsträckta välde.
Olika små judiska grupper hade länge kämpat mot romarna men år 66 blev det fullt uppror. Romarna fick sätta in stora resurser för att krossa det. Medlemmarna av en grupp som ville sprida sin tro i romarväldet måste därför på olika sätt visa att de inte var judar!  Alltså flytta sabbaten, byta symbolerna, ge högtider ett annat skäl än förut. 
Mot den bakgrunden fäste jag mig vid den här boken som kom ut 2007:
Lena Einhorn letar efter information om någon som liknar Jesus och händelser som liknar de han utlöste – men letar fritt i tiden. Det tilltalade mig. Evangeliernas författare kan ju ha haft anledning att förlägga sin historia till en annan tid än den då den verkligen ägde rum. 

Hon finner då både en gestalt och händelser som stämmer – men de är inte förlagda till den tid evangelierna påstår utan mycket närmare år 66, kritiskt nära. För evangelisterna fanns det alltså ett mycket gott skäl till att tidigaredatera händelserna. Jesus fick inte associeras med uppropet eller ens med judarna!
Men detta att Pilatus och Herodes var så försiktiga med Jesus? Den gestalt Lena Einhorn funnit kallades ”egyptier” och ”mager”, dvs stjärntydare och illusionist i dagens språkbruk. 
En romare hade, innan han for till nästa tjänstgöringsland, sörjt för sin unga judiska kvinna och deras barn genom att organisera ett äktenskap för henne, och hon hade sedan fött en son som var romersk medborgare. Pilatus och Herodes hade ett gott skäl att tveka när det gällde att avrätta Jesus.
Historia är intressant, särskilt när den frigör nya tankar


Kommentera gärna inlägget!  Den som klickar KOMMENTERA får helt enkelt upp mejladressen till mig och skyltar alltså inte på bloggen.



KOMMENTERA