HURRA! En extremt lillgammal liten gosse som spionerade på de vuxna från fem års ålder har sjuttiofem år senare fyllt ett manuskript med sina iakttagelser! Nu är det sänt till ett förlag i hopp om att detta mästerverk skall ges ut.
Här i bloggen är det bara plats för ett förkortat utdrag och en lista på kapitelrubrikerna. Hoppas utdraget och listan ger aptit på den kommande boken!
Utdraget
"Sextio år före Tittmyran var Mamma igång med att försöka göra sina pojkar 'mer som flickor'. Jag var nyfiken på de vuxnas värld och kunde därför prova vilken som helst av Mammas idéer och instruktioner. Det tror jag hon var nöjd med, låt vara att hon aldrig kallade mig flickaktig utan ovanligt vuxen för min ålder.
Ingemar var emellertid en vild och viljehävdande pojke, precis som Pappa hade varit, och att få honom 'mer som en flicka' visade sig alldeles omöjligt. Det blev mycket tydligt redan när han var fem år gammal och låg på sjukhus.
Mamma ville då glädja honom med en vacker docka att leka med i sängen. Han sken inte upp när han såg den men ändrade min när han kände att huvudet var tungt och hårt. Då tog han glädjestrålande tag i benen på dockan, svängde henne i en vid båge – och slog huvudet i sänggaveln så att det flög av och dunsade genom rummet.
Det bidrog till att Mamma resignerade tidigt i fråga om könsstyrningen. Några gånger hörde jag Mamma säga så här till väninnor: 'Jag trodde jag var bra på att uppfostra barn – tills Ingemar lärde sig gå.'
Ingemar utvecklades till en fläng- och gängpojke och jag till en vuxenpojke. Vi blev inte 'mer som flickor' men vi växte upp med respekt för dem. Vi växte upp i en familj, en släkt och en omgivning där vi aldrig hörde något föraktfullt om kvinnor – eller om män – och där vi såg kvinnor ha viktigt ansvar och sköta det väl."
Det var ett exempel på mina "iakttagelser" som jag hoppas få utgivna.
