söndag 1 april 2012

"Hen" på en runsten / "Hen" (he or she) on a rune stone


Foto: Lise Claesson/Fornminnesinstitutet

In my English nutshell
The Swedish words for she and he are hon and han. Now feminists propagate for the neutral word hen. Today Språktidningen (The Language Times) has released the news of a rune stone, showing that hen was used i pre-Swedish. My reaction is that this will hurt sexual equality. Lack of a genus difference in the language is a characteristic feature of cultures with far less sexuaL equallity than Sweden of today.



På http://spraktidningen.se – Språktidningens webbplats – berättas idag om ett fascinerande fynd: en runsten som visar att ordet hen användes för både man och kvinna i det gamla nordiska språket.

Jag skrev snabbt en kommentar, och även den har införts idag. Så här reagerade jag:

Vilket välsignat fynd! Det finns en rad språk som inte har olika pronomen för kvinnor och män. Dessa språk talas i kulturer som alldeles klart är mindre jämställda än vår. Vår kultur är ju den mest jämställda. Hen-fyndet på runstenen visar att det könsneutrala ordet fanns i vår kultur när denna inte alls var så jämställd som den är nu.

Att återinföra 'hen' riskerar alltså att försvaga jämställdheten här!

Här citerar jag i förkortat skick några stycken ur spraktidningen.se:

>>
Bonden Pär Strömberg trodde först att det var en vanlig sten han hittat på åkern vid Skråfosa när han inspekterade jorden inför vårsådden. Men när Fornminnesinstitutet undersökte stenen visade det sig att den var en guldklimp för språkforskarna. Ristningen innehåller nämligen det allra första belägget för ordet hen i svenskan. Så här lyder den:

"För Sigyn, som reste västerut,
restes denna sten,
och Åsmund högg.
Hen ligger i Hjaltland."

Forskarna funderade länge på om Åsmund högg fel men har kommit fram till att så sannolikt inte var fallet. Dels har runradens tecken för a och e inte mycket gemensamt, dels har samme Åsmund på flera andra ristningar påträffade i Sörmland visat att han behärskade tidens alfabet till fullo.

Dessutom fanns vid denna tid inga utpräglade könsroller. Eftersom många män reste till fjärran länder skötte ofta kvinnor samtliga uppgifter på gården. Detta tros ha bidragit till framväxten av det könsneutrala pronomenet hen.

Jörn Skotte, forskningsarkivarie vid Fornminnesinstitutet, har undersökt stenen tillsammans med forskare vid Isof, Institutet för stenar och folkdräkter. Expertgruppens slutsats är att pronomenet hen användes för bägge könen på 1000-talet.

Och inte nog med det. Det finns en koppling mellan fornsvenskans hen och det engelska ordet för höna. Likt de flesta av den tidens vikingar ägnade sig inte Sigyn åt plundringståg, utan åt handel. Det är troligt att det förekommit handel med husdjur. Det finns nämligen brittiska dokument som nämner en Sigyn, som handlade med fjäderfä. I samma dokument finns också det första anglosaxiska belägget för ordet hen.

Det finns flera exempel på engelska ord som lånades in från fornsvenskan, till exempel mjöd (på engelska mead). Men det var först med tolkningen av den nyfunna runstenen som sambandet mellan fornsvenskans hen och engelskans hen kunde fastställas. Ett pronomen som under medeltiden föll i glömska i sveamålen, lånades alltså in i engelskan som ett substantiv för det som i Sverige heter höna.

Kanske går det, som ordspråket säger, inte att göra en höna av en fjäder. Men väl ett engelskt substantiv av ett fornsvenskt pronomen.

Anders
<<