Midvinterfrosten fortsätter till förtret för alla som kämpar mot uppvärmningen. Kanske någon högre makt har humor.
Kranen fortsätter att fördubbla ålderdomshemmet i Rotsunda gård. Kanske ser vi in i framtiden.
Evelyn fortsätter att fotografera och upptäcker att en extra och darrig sol flyttar in i bilden. Förr var sådant ett varsel. Vad är det nu?
Själv fortsätter jag att skriva, och NU nr 1-2 har just publicerat detta:
Våga stå upp för integriteten
Så lyder rubriken över en appell av elva aktiva i Liberala studenter (NU 46/09).
Där talas om ''den ständiga övervakningen och dfen ökade kontrollen över våra liv'' liksom ''övervakningssamhället'' och '''värnande av den personliga integriteten''.
Detta sägs vara ''en generationsfräga''. Ja, då må jag yttra mig som är född 1928.
Ordet ''integritet'' fanns överhuvud taget inte. Ordet som användes var ''anonymitet'', och den var det något skumt med.
Vi levde i ett effektivt ''övervakningssamhälle''. Det fanns konduktörer på bussar och spårvagnar, portvakter, mjölktanter och andra småföretagare som höll ett öga på omgivningen. Det gällde rättighet och skyldighet för varje vuxen att säga till varje unge som överträdde någon rimlig norm.
Vuxna gick ut
Vuxna gick ut på kvällar och och helger. De uppväxande visste att de hade ögonen på sig.
Dagens problem är hur vi överhuvud taget skall kunna ersätta formell övervakning uppifrån med den informella sociala kontroll som fanns förr. Så länge vi inte lyckas med det, kommer behovet av övervakningskameror att öka.
Göran C-O Claesson
