"Vi sitter i vår stuga på 120 meters höjd med utsikt över Nordsjön. Långt därute har just utvinning av olja och gas kommit igång. Trots utsikten fångar ett foto i Stavanger Aftenblad vår uppmärksamhet. Fotot visar en grupp lyckligt leende kvinnor. De är blickfånget i reportaget om en kurs. Den har anordnats för att utbilda kvinnor till föreståndare för bensinstationer. Detta presenteras som ett stort framsteg för kvinnan på arbetsmarknaden. De intervjuade kvinnorna är mycket glada över sin nya chans.
Varken de eller journalisten ställde denna glädje mot en upplysning som reportaget lämnade i förbigående: kvinnor utbildas till föreståndare för bensinstationer därför att många män som hittills skött det arbetet tar bättre betalda arbeten offshore. Kvinnorna får alltså tillfälle att ta mer ansvarsfyllda och bättre betalda jobb när män övergår till ännu bättre betalda jobb – men ingen tycktes lägga märke till detta."
Denna händelse 1969 inleder kapitel 11 som jag just lagt ut på nätet tillsammans med kapitel 12. Även det kapitlet börjar i vår stuga, då med en flicka som likt en Snövit låg i en av våra sängar när vi kom tillbaka från en utflykt – och som visade sig vara narkoman.
Alla kapitel börjar med en händelse och fortsätter med mina iakttagelser och funderingar över ämnet som händelsen gör mig intresserad av.
Kapitel 11 börjar med aningslösheten som jag att skildra några år senare i Liberal Debatt under rubriken Kvinnans falska segrar. Sedan fortsätter det med kvinnans framsteg offshore, främst på amerikanska plattformar, och i sjöfarten. Kapitel 12 behandlar aningslösheten inför beroenden, även beroendet att tänka som andra i gruppen man vill tillhöra.
Manuskriptet når ni genom att först klicka på
Kvinnor och män, roller och kön
och sedan på boksymbolen som visar sig då.
Alla är välkomna att läsa manuskriptet och komma med invändningar och synpunkter. Gör det då till eget@brevet se. Texten skall fulländas innan den går i tryck!
Till sist en iakttagelse med anledning av klimatmötets sammanbrott i Köpenhamn. Vår stuga vetter rätt ut mot havet. Under 60-talet fick vi allt tjockare ränder av sot på våra vita knutar och förnsterbågar. Så kom kampen mot sotregn och försurning. Sedan dess har sotränderna blivit allt blekare och svagare. Kamp för miljön kan fungera!
God Jul & Gott Nytt År!
