Som jag berättat på GC-OC.blogspot.se
har kvinnan som hållit reda på mig sedan 1949 fyllt 90. Mycket hände under hennes
dag, och det började på Facebook. Att tiderna förändras och vi med dem lärde
jag mig i skolan, till och med på latin. Alltså klickar jag Facebook idag när jag själv
blivit 90.
Mycket riktigt: några har gratulerat
mig och fler har tryckt Gilla. Mina tankar går till hundra år gamla
gratulationer som jag ärvt: handskrivna och telegram. Mina tankar går till
förfäder och förmödrar: ingen blev äldre än 79 år.
I och för sig kan mina gener vara
bättre än vad det tyder på: sju av mina förfäder omkom till sjöss. De var
fiskare i små båtar före radio och väderleksrapporter. Men de som inte omkom
och som levde länge med den tidens mått mätt, de dog ofta i lunginflammation när de
blev äldre.
Att jag lever är en triumf för den medicinska
vetenskapen. Jag har drabbats av två vanliga sjukdomar som folk dog av förr (i
blåsan och hjärtat), en ovanlighet (Scheuermann-rygg) och en
ren sällsynthet (Myelom-skelett). Vad göra?
Look
at the bright side of Life! I mitt fall blir det ofta genom att klämma fram korttänkt som de här exemplen:
Spontan galghumor
ger åldringen på väg utför
många glada skratt
Ju fler förlängda liv,
desto fler sjuka vid liv.
Det är också upplivande att tänka ut förslag till att förbättra samhället. I politiken är
tidshorisonten ofta en mandatperiod eller två. Det bör ligga där våra sex
barnbarnsbarn får sina barnbarnsbarn, alltså minst lika länge som vid välskött
skogsbruk.
