Det politiska läsåret avslutades idylliskt som vanligt, i Almedalen. Samtidigt pågick ett grekiskt ödesdrama.
Vår idyll markerades på olika sätt. En markering var att varje dag ställa en partiledare inför en linjal som föreställde vänster/högerskalan. Uppgiften: att på skalan placera ut allas porträtt. Här placerar till exempel Jonas Sjöstedt, V, Jan Björklund, FP, längst till vänster bland allianspartierna.
Motiveringen för den placeringen: FPs politik för jämställdhet. Det som FP 2014 stolt gick till val på, Feminism utan socialism, fick alltså beröm av vår mest framträdande socialist.
Jan Björklund kom till tals sist av alla partiledarna. Vad sade han om jämställdhet eller feminism? Ingenting! De enda som tog upp ämnet var Ebba Busch Thor, KD, och Jimmie Åkesson, SD. De framförde det liberala argumentet att individen själv måste bestämma.
Jan Björklunds tema: Vi kan inte lyckas i valet 2018 med det program som gav katastrofalt få väljare 2014. Vi måste åstadkomma en total förnyelse! Vi måste kunna erkänna misstag! På det temat tog han upp en rad olika frågor, till exempel försvar för att möta hot från Ryssland, åtgärder mot IS-värvare och IS-hemvändare.
Almedalen förra året hade i hög grad gällt feminismen. Det blev tydligt där att feminism är en trosbekännelse för fler än Stefan Löfven. Den avges för att vittna om tro eller för säkerhets skull. Men varför kom den inte upp i årets Almedalen? Gudrun Schyman har gett sitt svar i Svenska Dagbladet 6 juli.
SvD berättar först att partiledartalen förra året ägnade 36 minuter åt jämställdhet, i år bara fyra. Här några meningar från Gudrun Schyman själv:
– Feminismen har varit den mest frånvarande frågan. Inför förra valet kände de andra partierna att Fi flåsade dem i nacken och de började prata om feminism.
Men det tystnade när Feministiskt initiativ inte kom över riksdagsspärren.
Jag är misstänksam mot Gudrun Schyman på grund av henne demagogi. Att elda upp pengar motsvarande beloppet för en genomsnittlig löneskillnad är ett tydligt exempel.
Eldandet drog tanken från den verkliga huvudorsaken till löneskillnaden: att fler kvinnor än män söker sig till vissa lågt avlönade sektorer – och från den riktiga reformen: att höja lönerna där.
Men min misstänksamhet till trots: Gudrun Schymans analys som jag citerade är övertygande. Feminism är inte något beständigt och inte detsamma för alla. För några är den uttryck för en tro så intensiv att det kan leda till jakt på kättare, för andra bara en djupt känd övertygelse, för åter andra ett tåg att hoppa upp på för visa att de är på rätta sidan.
Vad vill så denna massmedialt skickliga människa göra mer än att driva sin version av feminism. SvD slår upp det i rubriken:
Ja, nog bör Gudrun Schyman ha större möjligheter bland de omogna än bland de mogna. Forskningen har så småningom visat att hjärnas omdömescentrum bildas sent, hos männen i genomsnitt så sent som i 25-årsåldern.
Hennes förslag väcker ett minne av något som var mycket värdefullt när jag växte upp: att de vuxna hänvisade till att mognaden skulle öka. Det du vill göra nu är du inte mogen för – men du blir! Vi fick något att se fram mot.
Men nu över från politikernas skolavslutning i Almedalen till ödesdramat i Grekland.
Grekerna röstade OXI, alltså Nej, med betryggande majoritet. Nej-sidan jublar!
Problemet är vad de jublar över – och varför det mitt under jublet utsågs en ny finansminister. Jag citerar några rader ur SvD:
Grexit-hotet
Ett dödligt hot mot den gemensamma valutan - eller ett smärtfritt utträde utan finansiella efterskalv. Oavsett utfallet så är Greklands ekonomiska kris så pass allvarlig att landets roll i eurosamarbetet nu ifrågasätts.
Ibland är det ledsamt att få rätt! På den här bloggen finns ett sökfält i övre vänstra hörnet. Skriv där
Rädda Euron
Då kommer du till ett inlägg 2011: Rädda Euron och Grekland. En tidningsbild som inleder blogginlägget har rubriken
Låt Grekland lämna euron
I det inlägget instämmer jag med Adam Cwejman som då var ordförande i Liberala Ungdomsförbundet. Jag förstärkte instämmandet genom att gå igenom de misstag som EU-ledare undan för undan begått i frågan om Grekland. Tyvärr behövs den kunskapen fortfarande.
Att lämna euron är inte detsamma som att lämna EU! Sverige är med i EU men inte i euron.
Nu kommer det inte att bli några inlägg här på länge!
Ett skäl till det är utsikten från vår hytte i Norge. Där får vi upphöjda tankar och där tänker jag försöka koncentrera mig på den bok jag är igång med. Ha det gott!
Kommentera gärna inlägget! Den som klickar KOMMENTERA får helt enkelt upp mejladressen till mig och skyltar alltså inte på bloggen.
KOMMENTERA
