Just vald till ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund.
Måtto: jämställdhet = rättvisa åt flickor och kvinnor.
Just elected chairman of the Liberal Party’s youth associatieon.
Motto: equallity = equity to girls and women.
Just nominerad till Folkpartiets provval inför riksdagsvalet 2014.
Måtto: jämställdhet = rättvisa åt pojkar i skolan.
Just nominated to the trial election within the Liberal Party, preceding the parliament election 2014.
Motto: equality = equity to boys at school.
In Sweden the political parties often arrange a trial election before the parliament election. That is a way of deciding which persons they want to launch as candidates in the ”real” election. I am now on the list from which the candidates are selected in the Liberal Party.
That, I hope, will give me a platform when I fight for at change of the basic construction of the Swedish school. Year by year a larger percentage of our boys fail as they have to spend their entire childhood and adolescence at a school constructed in such a way that they get frustrated.
Berättade här den 29 juli att jag nominerat mig till Folkpartiets provval inför riksdagsvalet och varför. Idag finns jag på listan över de nominerade och presenterar mig där med dessa ord:
”Som ordförande i FPU 1959 var jämställdhet mitt måtto. Som far/morfar har jag följt jämställdheten i skolan och glatts när hinder röjts för flickorna. Men allt fler pojkar misslyckas! Skolans grundkonstruktion diskriminerar dem. Jag vill åter in i politiken för att få den konstruktionen ändrad.”
Det jag menar med grundkonstruktionen är att alla som växer upp förväntas vara i skolan, alltså bara bland jämnåriga, under hela uppväxten och ges samundervisning i alla stadier. Denna konstruktion är inte grundad på beprövad erfarenhet och inte på väl utvärderade pilotprojekt.
Konstruktionen strider dessutom mot rön från forskningen om människan under de senaste årtiondena. Konstruktionen tar till exempel inte hänsyn till att flickor och pojkar i genomsnitt utvecklas i mycket olika takt.
Hur det kunnat bli så berättade jag översiktligt här den 29 juli. Idag lägger jag till något som bör kallas
svenska sjukan.
Som luttrad utredare under många år har jag fått följande bild av hur svenska sjukan utvecklas:
1 Stark vilja att förbättra leder till utredning.
2 Utredningen styrs av antaganden som i själva verket är förhoppningar, alltså önsketänkande.
3 Detta leder till att reformen blir skrivbordskonstruktion.
4 Reformen genomförs rikstäckande – och kan därmed inte utvärderas. Det finns inget alternativ att jämföra den med!
Inte underligt att mycket blev galet med den svenska skolan! Med Jan Björklund som pådrivare och ledare arbetar alliansregeringen hårt för att förbättra skolan. Men jag hävdar att också själva grundkonstruktionen måste ändras.
Alla kulturer före vår nuvarande har haft denna insikt: bland pojkarna finns några som det är särskilt viktigt att ”socialisera”, alltså att få in i gemenskapen, pojkar som annars utvecklas till marodörer eller slås ut. Det har överallt funnits metoder och ritualer för det ändamålet.
Ännu i min generation klarade sig dessa pojkar. De ”socialiserades” steg för steg. De slutade skolan efter åk 7. De fick i arbetslivet vuxna förebilder i olika åldrar. De ”vildaste” valde ofta att gå till sjöss, en mycket disciplinerande arbetsmiljö, andra tog värvning. I stort sett alla gjorde sedan värnplikt.
Att de slutade efter åk 7 innebar inte alls att alla gav upp studier för gott. Bildningstraditionen, inte minst inom arbetarrörelsen, var ännu stark. ”Vilda pojkar” hade i skolan lärt sig tillräckligt för att kunna lära sig mer på andra vägar.
Den svenska grundkonstruktionen måste ändras så att den tar hänsyn till alla pojkars konstruktion och inte låter allt fler misslyckas för att sedan öka antalet utslagna i samhället.
Hur kunde vår ”skola för alla” utvecklades till en skola som inte tar hänsyn till olikheter? En viktig orsak är själva synen på människan.
När jag började arbeta för jämställdhet hade motståndarna en stark försvarsmur: ”kvinnans natur”. Kvinnan kunde inte göra, eller skulle inte få göra, det ena eller andra. Begreppet ”könsroller” som lanserades 1962 blev en utmärkt murbräcka – men utvecklades sedan till föreställningen att det inte finns andra könsskillnader än de inlärda.
Nu finns den gamla föreställningen om ”kvinnans natur” kvar men vänd 180°: kvinnan har ingen annan natur än mannen. De som har den föreställningen vill till exempel inte se en könsskillnad som är viktig både i trafiken och i karriären: att fler män än kvinnor gärna tar risker, ibland orimliga risker, och att fler kvinnor än män undviker att ta risker.
Förändringar av skolan och arbetslivet behövs för att låta både flickor/kvinnor och pojkar/män komma till sin rätt. I stället har krafterna satts in för att ändra människan. Dags att börja ändra det!
