In my English nutshell
Sveriges Historia (Sweden’s History) again on paper, this time in 8 volumes from the Stone Age to the IT Age. It struck me that the volume 1920-1965 covers the time from my childhood observations of power inequality in most homes to this observation when I was managing director of Sweden’s Marketing Association:
In 1965 there was not even one woman among my colleagues.
In the years 1920 to 1965 the Swedish women got her franchise and was allowed to enter the parliament and practically all professions. It struck me hat the equality notions and signal words used in that period could be of help in my hunt for definitions. I read the book and have so far arrived at an ironic reflexion:
Paternalism was not buried with the laws prohibiting women to enter dangerous occupations. Today the goal is to save women from traps.
Den här boken väckte förhoppningar hos mig. Orsaken kan läsas i mitt inlägg Närkamp med definitioner den 13 februari.
Jag har alltså börjat arbeta på en översiktlig sammanställning som visar hur begrepp och signalord har utvecklats på det område som en gång kallades kvinnosaken eller kvinnofrågor och som många nu kallar genus.
Det visade sig emellertid inte vara alldeles lätt att läsa Sveriges Historia 1920-1965 bara på jakt efter begrepp på jämställdhetens område. Boken täcker ju min egen präglingstid från det att jag nyfiket i mitten av 30-talet frågade om vad det ena eller andra i tidningarna betydde till slutet av 60-talet då jag var vd i Sveriges Marknadsförbund – och då det inte fanns en enda kvinna i sådana befattningar.
Boken har skrivits av tre huvudförfattare. Den som svarar för tiden 1920 till och med andra världskriget är Yvonne Hirdman. Det var under den tiden kvinnan befriades från förmynderskap, fick rösträtt och blev valbar.
Vilka var då de viktigaste begreppen och signalorden? Jag läser sakta och fundersamt på jakt efter dem. Ett par glimtar får plats här idag. Det här är viktigt att påminna om:
Den socialdemokratiska rörelsen, liksom samhället i övrigt, var under nästan hela den tid Yvonne Hirdman skildrar kvar i den gamla föreställningen:
Mannen är familjens försörjare,
kvinnan ansvarar för hemmet och gör arbetet där.
Huvudlinjen för socialdemokratiska pionjärer, t ex Alva Myrdal, var därmed att kvinnans arbete i hemmet skulle förbättras på samma sätt som industrin förbättras. Industrin införde effektivare arbetssätt genom att tillämpa taylorism och utveckla allt bättre verktyg och maskiner. Nu skulle hemarbetet effektiviseras på samma sätt, och det skulle ske i funktionella kök och bostäder.
Varje tid har sina självklarheter, föreställningar som inte sätts i fråga. Även i den fackliga rörelsen gällde att kvinnan måste gå först om det blev arbetslöshet eftersom hon var ”försörjd”. Då räknades hon inte ens in bland de arbetslösa.
Först 1943 var det någon som på en LO-kongress vågade ”säga ifrån vad de fackligt organiserade kvinnorna tänka” om att den fackliga solidariteten och rättvisekraven inte gällde dem. Den som vågade det presenteras i boken med porträtt och den här bildtexten:
Anna Johansson Visborg, ”Bryggar-Anna” kallad efter sin tid som bryggeriarbeterska, då hon grundande en av de första fackföreningarna för bryggeriarbeterskor. Hon blev kommunalpolitiker för socialdemokraterna, och stod bland annat bakom Kvinnohuset på Kungsholmen i Stockholm.
Sveriges Historia 1920-65 är en guldgruva för den som vill läsa om kvinnans villkor och reformer av dem under de båda världskrigen och tiden mellan den. Den ger också en hel del om begreppen och signalorden – men det har jag inte plats för att gå in på i det här inlägget.
Vad varje läsare av boken kan märka dröjde det emellertid länge innan orden feminist och feminism blev vanliga. Detta stämmer med vad jag redan sett på Googles Ngram Viewer, tjänsten där frekvensen av ett eller flera ord visas i diagram.
Feminist och feminism dyker inte upp på diagrammen förrän 1910. Här visar jag diagrammet för tiden från 1915 till det sista år som tjänsten når, dvs 2000:
Som synes börjar dessa nyckelord märkas först närmare 1970. Detta gäller ordens förekomst på engelska. Svenska saknas men den franska kurvan och den tyska är praktiskt taget desamma som den engelska. Därmed finns det skäl tro att den svenska kurvan visar samma utveckling.
Att feminist/feminism började bli vanliga ord så sent som 1975 är en tankeställare idag när det blivit vanligt att beteckna en rad kvinnliga pionjärer för feminister som levde långt innan ordet började användas.
Jag återkommer med glimtar från arbetet på att sammanställa begrepp och signalord. Dock en liten glimt här till slut:
Ännu långt in i mellankrigstiden gällde att kvinnan måste skyddas från farliga arbetsplatser. Denna paternalism bekämpades, i synnerhet av liberaler.
Idag yttrar sig paternalismen, även bland liberaler, i att kvinnan måste skyddas från att ta ut mer föräldraledighet än mannen.
